Triathlon VM -Budapest

När vi kom ner på onsdagen till Budapest fick vi höra från dom som kört Aquathlon tidigare på dagen att vatten temperaturen i Donau endast var +14C, tanken for direkt till Norrköping då jag för 12 år sedan tävlade i triathlon för 1:a gången… i just +14C, visserliggen bara 400m simning men utan våtdräkt.

Det kalla vattnet smiter in i våtdräkten medans jag simmar ut mot 1:a bojjen c.a300m längre fram. Sikten i det grå/vit grumliga vattnet är noll, ser varken fötter eller bubblor från dom andra framför mig, inte ens mina egna händer. Koncentrerar mig på att simma fort med bibehållen teknik.

Starten gick från en brygga, inget insim tillåtet. Vi var 150 personer från världens alla hörn som släppte taget om bryggan samtidigt när startsignalen ljöd.

Vi simmar i en liten tarm till Donau ,banan är formad som ett M och vid andra bojjen är det trångt och någon simmar över min rygg samtidigt medans någon annan tar tag i min vänstra axel och trycker mig bakåt. Blir förbannad och lägger på ordentligt med arm och ben i 10-15 meter för att ta mig loss och framåt.

Kommer upp ur vattnet strax under 23 minuter, springer upp mot cykeln, letar , letar, letar, växlingsområdet är stor och långt. Jag är åtminstonde i rätt rad, det vet jag. Där lyser Cervélons blåa färg och jag sliter av mig resten utav våtdräkten.

Cervélon slår och stöter hårt mot backen, asfalten är dålig och det smäller i framgaffeln när jag landar hårt efter att kört över ett gupp. Kryper ihop och pressar på samtidigt som jag försöker undvika dom allt för tydliga groparna och gupperna. Helt plötsligt blir vägen jämn och slät, passar på att dricka lite cola/vatten blandning.

Är inne på varv två och har nu riktigt bra koll på banan, blir omkörd utav 2 stycken större klungor på 15-20 pers, när jag kommer ut på den långa rakan med bra asfalt lägger jag mig längst till vänster och passerar hälften utav dom.

Varv tre, skrattar gott när jag ser flera personer står stilla bredvid sina cyklar i straffboxen.

”shame, shame on you”

Löper lätt längs Donaus strand på Buda sidan, försöker väcka liv i benen utan att dra på mig syra eller kramp. Passeras utav en jänkare som springer stelt, en Italienare trippar förbi som en alv och en kort bitig kille från Mexico passerar mig på ren råstyrka.

Löper över Lánchíd bron och passerar några damer och M35 killar, hör folk skrika ”Hejja Sverige” och när jag kommer över på Pest sidan hör jag Lenas och resten utav väsby hejjarop.

Planen för löpningen är att springa upp till bron i god fart utan att dra på mig magont,kramp,syra eller något annat otyg. Sedan är det en lop runt några kvarter och sedan tillbaka över till Buda sidan där man springer ner till en vändning för att sedan springa samma väg tillbaka igen över bron , runt kvarteret och sedan i mål. Tillbaka till planen….. öka något försiktigt när jag kommer fram till bron och vid varv två springa som en jagad gris.

När jag äntligen kommer över bron för sista gången och återigen springen på Pest sidan så svarar benen bra. Precis som i stockholm har jag kraft att öka rejält sista 1500m.

I mål på 2:10:54 och det personliga rekordet är duktigt krossat.

Skönt avslut på sässongen och även revanch från förra gången jag deltog i VM och slutade på 2:50 någonting. (käkade pencelin dagen innan)

sim 22:55

T1 02:43

cyk 55:09

T2 03:49

löp 46:17

tot 02:10:54

// rogo………………